På sommaren år 2009 såg jag en annons om ett torp på Jäverön som var till salu. Jag blev nyfiken och ville veta mer. Jag ringde mäklaren och bokade en tid för att åka ut till ön och titta på torpet. Med mig hade jag min far som extra ögon och rådgivare. I telefon hade jag min bror. Vi diskuterade och det skickades foton fram och åter. Var det något att ha. Är det för mycket jobb. Orkar vi och framför allt hur mycket hjälp kunde jag få av min bror och far. Vi blev snabbt överens om att jag skulle köpa torpet. Ett besök på banken och en massa telefonsamtal senare så kunde jag tillslut kalla mig för torpägare. Den 7 juli skrev jag på kontraktet och en vecka senare fick jag nycklarna.
Första sommaren kollade vi mest in vad som behövde göras. I vilken ordning som vi skulle göra det osv. Jag skaffade möbler och en massa andra saker som behövdes. Min far körde värmland runt med släpkärra och hjälpte mej att få ut de nya möblerna till torpet.Vi hade dit sotaren för att kolla vilka kaminer som var ok att elda i. Vi började röja i trädgården. Taket var helt slut så det täcktes med preseningar. Lite nervöst var det med folk som klättrade omkring på det dåliga taket. Men stommen är det inget fel på. Takpannorna däremot har gjort sitt. Så mycket mer hann vi inte med första sommaren. Jo, en sak till. Vi konstaterade att familjen Grävling bodde kvar under stugan. Dom hade grävt en massa gångar under stugan och byggt sig ett bo. Detta visade sig bl a som en puckel på golvet i köket. Golvet i vardagsrummet kan väll beskrivas som en dalgång. Ja, hela stugan stod snett. Vi bad om hjälp med att sätta ut fällor under vintern och hoppades på det bästa. Tre grävlingar fångades första vintern. Men det fanns gott om dom så vi märkte ingen skillnad.
Min far och min bror har lovat hjälpa mig med att renovera och jag gör allt jag kan själv. Massor av jobb, massor av tid och massor av pengar kommer det att kosta. Men resultatet kommer att bli hur bra som helst. Naturskönt ligger torpet och verkar må bra trotts sin höga ålder.
